Guvvie: Árvu
Saemiengïele lea orreme jïh annje lea viesjies tsiehkesne, gosse jeatjah gïelh mijjen gïelem baajnehtieh jïh dïjpeh. Daamtaj saemien baakoeh maehtieh dabranidh, jïh daaroen- jallh englaanten-gïelen baakoeh olkese båetieh jïh baajnehtieh dovne saemiengïelen soptsestimmievuekide jïh jiehtegidie. Lïjhke ij maehtieh abpe tijjen jiehtedh ahte jiehtegh båajhtode. Jis jiehtege bealjetjem guermeste, jallh jis ij tjïelke saemien jiehtemevuekie, dellie galka voejhkelidh sjiehteles jiehtemevuekiem gaavnedh (Pope & Saara 1998:68). Daaletji aatide ij iketgisth saemien baakoeh gååvnesieh, jïh dellie daamtaj aelhkie jeatjah gïelen baakoeh utnedh (Utsi & Eira 2017:143). Muvhtine ammesgïelen baakoeh joe leah gïelese sijjiedovveme, jïh muvhtine ammesgïelen baakoeh eah årroeh rikti mijjen gïelese sjïehtesjamme.
Gïelevaarjelimmie sjædta gosse gïeleåtnoen mietie lea vihties skreejrehtimmie jïh bihkedimmie. (Vuolab-Lohi 2008:3–6). Vuesiehtimmien gaavhtan gåarede soptsestidh guktie staaran jiehtedh, vuj magkerem baakoehaemiem galka årrodh jïh guktie kaasusi mieltie sojjehtidh jïh gåessie dejtie nuhtjedidh. Hov lea gellie bielieh dan gïelevaarjelæmman vuj gïeleryöjnesjæmman. Nov goh daajroe jïh maahtoe negasjovnem, vuekiebaakojde, löönemebaakojde, baakoehaemide, passijveåtnoe, substantijvide jïh sopstemevuekiej bïjre. (Pope & Sárá 1998:68). Gïeleryöjnesjimmie lea åesiem dovne njaalmeldh jïh tjaaleldh gïelesne, juktie dovne soptsestimmesne jïh tjaeliemisnie tjoeveribie gïeleraeride mujhtedh.
Noerhtesaemien hov soptsestieh ovmese rijhkine. Daate aaj buakta ahte gosse orre noerhtesaemien baakoeh dorje, dellie dah aaj ovmese rijhki åejviegïelen våaromistie dorjeduvvieh. Ennje byöroe orre baakoeh guarkedh gaajhkine noerhtesaemiengïeline, seamma sahth mennie rijhkesne sååjhta årrodh. Dellie leah aaj ovmese noerhtesaemien smaaregh, mah aaj tjoevere seatadidh gosse orre baakoeh darjodh jïh gosse såemesinie saemeste. Sahth mennie smaaregisnie aaj maahta naan vihties baakoeh mej leah guektiengïerth sïsvege. Vuesiehtimmien gaavhtan dïhte baakoe “viša” mij Guovdageajnosne lea gosse mij joem skaamesjen dorje, jïh Karesjohkesne dïhte jis “viša” soptseste ahte ij vïssjh mejnie akth barkedh. Dannasinie dïhte raajese “Mun in viša vuolgit” joekoen dïehre soptseste guovdageajnosne goh Karesjohkesne. Mearan buvru jïh suohkadas leah göökte baakoeh mej leah seamma sïsvegem. Daaroen baakoe grøt lea buvru Guovdageajnosne jïh suohkadas Karesjohkesne. Dïhte baakoe “gielká” lea nöörjen raedtesne “kjelke” (daaroengïelesne), jïh suemienraedtesne jis “gielká” lea skovtere (Vuolab-Lohi 2008:2). Jeatja vuesiehtimmieh leah, suohkut (guapah) maahta jïehtedh dovne suohkut, leasttut jïh guobát. Luisttet (sjeajsadidh)nöörjenraedtesne jeahta luisttet, mearan Suemien raedtesne jeahta skeittát.
Gaaltijh:
Helander, Nils Øivind 2016: Ohppojuvvon ja sohppojuvvon giella. Gielladiđolašvuohta, čálamáhttu ja guovttegielatvuohta. Dieđut 1/2016.
Pope, Kirsten & Sárá, Máret 1998: Eatnigiella fáddágirji 3. Davvi Girji OS.
Utsi, Karen Anne Sara & Eira, Kirsten Anne Grethe 2017: Giellabálggis 6. Davvi Girji.
Vuolab-Lohi, Káre 2008 : Giellagáhttenrávvagat. Guovdageaidnu, Sámi Allaskuvla.